Jag ville bli bäst! Jag var tio år och hade precis börjat spela handboll. Målet var att bli proffs i världens bästa liga. Samtidigt som handbollen var det roligaste jag visste var det mycket annat som var tungt i den perioden. Vissa manliga ledare runt lagen jag spelat i var obehagliga och gjorde mig obekväm och ledsen. På internet skickade killar och män äckliga sexmeddelanden till mig och det blev
värre efter att jag spelat matcher som sändes på TV. Allt det här tog mycket fokus och jag hade ibland ont i magen när jag gick till träningen. Handbollen som innan bara hade varit kul kändes nu också skitjobbig.
Jag är glad att jag ändå fortsatte kämpa, för nu har jag vunnit två VM-guld med U-landslaget och är proffs i världens bästa liga och handboll är bara kul igen!
Det känns magiskt att idag få leva min barndomsdröm men jag tycker det är så viktigt att inte säga till våra unga att ”det blir bättre sen”. Alla barn har rätt att må bra här och nu och idrotten ska alltid vara en säker plats. Hade jag kunnat åka tillbaka i tiden hade jag velat säga till Linnéa 10 år att ingen har rätt att kränka eller tafsa på dig. Var inte ensam utan berätta för någon vuxen du litar på. Och ta ingen skit. Inte från män på internet, killar i skolan, ledare eller tränare – inte från någon!